Fyra mousserande metoder

Fyra mousserande metoder

Mousserande vin skapas på fyra helt olika sätt - från traditionell flaskjäsning till snabb tankmetod. Varje metod ger unika bubblor, smaker och priser.


Dela detta inlägg

Mousserande vin är inte en enda sak. Det är ett resultat av ett val - ett tekniskt val som görs i vinkällaren långt innan flaskan når ditt bord. Den metoden bestämmer bubblorna, smaken och priset. Förstår du de fyra metoderna, förstår du varför ett glas Champagne och ett glas Prosecco kan kosta väldigt olika.


Den traditionella metoden

Det börjar i flaskan. I den traditionella metoden sker den andra jäsningen - den som skapar bubblorna - inuti exakt den flaska du sedan köper. Vinet jäser alltså inte i en stor tank och pumpas sedan om. Det jäser färdigt där det ska stanna.

Efteråt lagras vinet på sitt jästsediment, det som kallas jästfällning på svenska. Den kontakten tar tid.

Det är den kontakten som gör hela skillnaden. Jästen bryts ner och ger ifrån sig komplexa aromer - rostat bröd, brioche, nötter. Smaker du inte hittar i ett fruktigt, fräscht vin. Och bubblorna? De är små, täta och kvarstår länge i glaset. Det beror på att kolsyran bildas långsamt under jäsningens gång, inte pumpas in under tryck.

A tunnel filled with lots of bottles of wine
Photo by Sue Winston / Unsplash

Det tar tid. Det kostar pengar. Det är därför Champagne, de flesta Cava och Crémant - som alla använder den här metoden - tenderar att vara dyrare än andra mousserande viner. Sydafrikas Cap Classique är ett annat exempel på traditionell metod som ger imponerande resultat till ett ofta förmånligare pris.


Transfermetoden

Transfermetoden startar exakt som den traditionella metoden. Den andra jäsningen sker i flaskan, och vinet lagras på sin jästfällning. Så långt är de identiska.

Sedan skiljer de sig åt.

Istället för att hålla kvar vinet i samma flaska hela vägen till konsumenten, förs vinet under tryck över till en stor tank. Där filtreras det, justeras med en liten mängd socker - dosage kallas det - och töms sedan om i nya flaskor.

Det låter som en teknisk detalj. Men det sparar ett enormt dyrt steg - den manuella flaskvridning som traditionell metod kräver för att samla jästfällningen. Det steget heter remuage och är tidskrävande hantverk.

Resultatet är ett vin som har en del av den jästiga komplexiteten från traditionell metod, men till en lägre produktionskostnad. Transfermetoden är inte vanlig, men den dyker upp hos mindre producenter som vill ha traditionell-metod-kvalitet utan traditionell-metod-prislapp. Och du kan inte se skillnaden på flaskan - etiketterna ser identiska ut.


Tankmetoden - Charmat-metoden

Här förändras logiken helt.

I tankmetoden sker den andra jäsningen inte i flaskan alls. Den sker i stora trycktankar - jättelika rostfria behållare som innehåller tusentals liter vin på en gång. När jäsningen är klar filtreras vinet, justeras och töms på flaska under tryck.

Det är snabbt. Det tar veckor istället för månader. Det är konsekvent, skalbart och billigare att producera.

Och smakprofilen är en helt annan. Utan lång kontakt med jästfällning får du inte det rostade eller nötiga. Istället är vinet fräscht, fruktigt och lättdrucket - citrus, stenfrukter, sommar. Bubblorna är större och spricker snabbare i glaset. Mer livliga, säger en del. Kortare, säger andra.

Prosecco är det mest kända vinet som görs på det här sättet. Det är ingen slump att Prosecco är prisvärt och fruktigt. Det är ett direkt resultat av metoden. Vill du förstå mer om hur vad som påverkar hur ett vin smakar är produktionsmetoden en av de viktigaste faktorerna att känna till.


Pét-nat - den ofärdiga bubblan

Pét-nat är något helt annat. Och det är poängen.

Namnet är en förkortning av pétillant naturel, ungefär "naturligt mousserande" på franska. Den teknik som används kallas ancestral metoden, den äldsta av alla.

Principen är enkel: vinet töms på flaska innan den första jäsningen är klar. Den kvarvarande jäsningen fortsätter inne i flaskan och fångar naturlig kolsyra. Ingen andra jäsning, ingen disgorgement - den process som tar bort jästfällning i traditionell metod - och ingen dosage.

Resultatet är ett vin som nästan inte är "färdigt" i traditionell bemärkelse. Det är ofta grumligt eftersom ingen filtrering görs. Trycket är lågt, bubblorna lätta och livliga snarare än fina. Smaken är vild, frisk och fruktdriven - med en rustik karaktär som inte liknar något annat.

Pét-nat är mer populärt nu än på länge. Naturvinrörelsen har gjort metoden trendig igen, och vinmakare världen över experimenterar med den. Många av de mest intressanta pét-nat-producenterna finns i Loire, Frankrikes mest mångsidiga vinregion. Det handlar inte om raffinerad komplexitet. Det handlar om ett levande, ofiltrerat resultat - ett vin som inte låtsas vara något annat än vad det är.


Metoden är budskapet

Fyra metoder. Fyra helt olika viner. Traditionell metod ger dig komplexitet, små bubblor och en prislapp som speglar produktionstiden. Transfermetoden delar på de styrkorna men skär kostnader utan att du märker det på etiketten. Tankmetoden ger dig fräschör och frukt snabbt och billigt - och Prosecco är beviset på att det fungerar utmärkt. Pét-nat ger dig något som inte ens försöker vara raffinerat; det är mousserande vin i sin mest direkta form.

Den mest användbara insikten är den enklaste: nästa gång du tittar på en flaska mousserande vin, leta inte efter landet eller priset först. Leta efter metoden. Det är den som berättar vad som faktiskt finns i glaset.


Dela detta inlägg
Kommentarer

Var först med Vid Glaset

Guider, artiklar och insikter – för dig som vill förstå vad du dricker och välja bättre vin.

Prenumererar...
You've been subscribed!
Något gick fel
Leth att bli förälskad i
Valentin Puschacher & Franz Leth

Leth att bli förälskad i

Vi fick möjligheten att testa österrikiska Leths viner under en lunch, och som bordssällskap fick vi Franz Leth själv, mannen bakom de för oss svenskar så välbekanta vinerna. "Ni svenskar älskar mina viner så pass mycket att Sverige är vår största exportmarknad". Så inledde Franz samtalet, samtidigt som flera av hans vita viner hälldes upp i våra glas. Och ja, etiketterna känns igen från Systembolagets hyllor, det här är viner som vi druckit förut och inte är obekanta med. Vi är väldigt förtju


Av Joakim & Mattias

Fem ansikten av Riesling – vi träffade Nik Weis från Mosel
Nik Weis. Foto: vidglaset.se

Fem ansikten av Riesling – vi träffade Nik Weis från Mosel

Nyligen fick vi möjlighet att träffa Nik Weis, som äger och driver vinvarumärket som bär hans namn. I tyska Mosel gör Nik företrädesvis vita viner på druvan Riesling, med tydlig karaktär av sitt ursprung och odlingsplats. Nik Weis är tredje generationens vinodlare, och han avslöjade för oss att den fjärde generationen så smått gör sig redo att föra företaget vidare. Detta, i kombination med Nik Weis vurm för hållbart vingårdsarbete, fick våra hjärtan att klappa lite extra för dessa utsökta viner


Av Mattias & Joakim