Färg, fyllighet och strävhet är tre olika saker

Färg, fyllighet och strävhet är tre olika saker

Ett av rödvinets största missförstånd: att mörk färg betyder kraftigt och strävt, och ljus färg betyder milt. Nebbiolo bevisar motsatsen.


Dela detta inlägg


Ett av de vanligaste antagandena om rött vin är att färgen berättar allt du behöver veta. Mörkt och tätt i glaset, då blir det säkert kraftigt och strävt. Ljust och nästan genomskinligt, då blir det säkert milt och lätt. Problemet är att de tre egenskaperna, färg, fyllighet och strävhet (tannin), faktiskt styrs av olika saker i druvan och vinifieringen, och de följer inte alltid varandra.

Vad är vad?

Färgen kommer från druvskalets pigment och hur länge skalet får vara i kontakt med saften under jäsningen, det som kallas skalkontakt eller maceration. Ett tunt skal ger mindre pigment att extrahera, oavsett hur länge det får ligga i jäskaret. Ett tjockt skal, som hos Cabernet Sauvignon eller Malbec, ger mörk färg även vid relativt kort kontakttid.

Fyllighet handlar om hur "tungt" vinet känns i munnen, närmast en fysisk känsla, som skillnaden mellan lättmjölk och grädde. Den styrs främst av alkoholhalt, glycerol och druvsocker vid skörd, alltså hur mogen och solmogen druvan var. Ett vin kan därför vara fylligt utan att vara särskilt mörkt, om druvan mognat länge i ett varmt klimat men har ett tunt skal.

Strävhet, eller tannin, är den torkande känslan i munnen efter en klunk, och kommer i första hand från druvskal och kärnor, ibland förstärkt av fatlagring. Tunt skal betyder inte automatiskt lite tannin, det beror på hur mycket tid druvan får att bygga upp tanniner under mognaden, och hur skalet hanteras under vinifieringen.
Tre olika saker, tre olika ursprung. De råkar ofta hänga ihop, men inte alltid.

Varför tror vi att färg, fyllighet och strävhet hänger ihop?

Myten är inte grundlös. De mest kända kraftiga rödvinsdruvorna, Cabernet Sauvignon, Malbec, Syrah, Tannat, har alla tjocka skal som ger både mörk färg och höga tanniner på samma gång. När de flesta av oss lär oss vin genom just de druvorna, blir sambandet en tumregel som känns som en naturlag. Nebbiolo, och Pinot Noir åt andra hållet, visar att det bara är en korrelation, inte en orsak.

Beviset: Nebbiolo

G.D. Vajra Langhe Nebbiolo 2025 (199 kr, nr 130201) är veckans bästa exempel på att anta fel. Nebbiolo har ett ovanligt tunt druvskal, vilket ger en ljus, nästan genomskinlig färg, i nivå med en lätt Pinot Noir. Men druvan mognar sent, ofta långt in i oktober, och hinner under den långa säsongen bygga upp både hög syra och höga, greppiga tanniner. Resultatet är ett vin som ser ut som det ska vara mjukt och lätt, men som faktiskt har några av de kraftigaste tanninerna du hittar i ett rött vin.
Det är också anledningen till att Nebbiolo, och särskilt dess mest kända uttryck, Barolo, ofta behöver flera års lagring innan tanninerna mjuknar och vinet blir tillgängligt.

Kontrasterna: Pinot Noir och Crozes-Hermitage

Cantina Kurtatsch Pinot Noir 2025 (189 kr, nr 2015401) följer däremot mönstret man förväntar sig: tunt skal och ljus färg. Druvan odlas högt upp vid Alperna, där kalla nätter bevarar syran men inte bygger upp tanniner på samma sätt, så vinet blir både ljust och milt i strävhet. Här stämmer alltså antagandet.

Crozes-Hermitage Les Launes 2023 (229 kr, nr 280001), gjort på Syrah, går åt andra hållet: mörk färg, hög fyllighet och tydlig strävhet, precis som förväntat av ett kraftigt Rhône-vin. Återigen stämmer antagandet.
Poängen är inte att färgen alltid ljuger, oftast ger den en hyfsad fingervisning. Men Nebbiolo visar att den inte är en garanti, och att det enda sättet att verkligen veta vad som väntar i glaset är att smaka, eller lära sig lite om druvan.


Sangiovese, ett släktskap med Nebbiolo

Sangiovese, druvan bakom Chianti och Brunello di Montalcino, delar en del av Nebbiolos logik utan att vara lika extrem. Skalet är tunt och ger en färg som ofta är ljusare än vad man väntar sig av ett toskanskt rödvin, samtidigt som druvan bär på hög syra och märkbar strävhet. Det gör Sangiovese till ett bra andra exempel att ha i bakhuvudet nästa gång ett ljust glas överraskar dig med en torkande eftersmak.

Så känner du igen exceptionerna i butiken

Etiketten säger sällan "det här är kraftigare än det ser ut", så det är druvnamnet du ska leta efter. Står det Nebbiolo, Barolo, Barbaresco, Chianti, Brunello eller Sangiovese på flaskan, förvänta dig mer strävhet än färgen i glaset antyder. Fråga gärna personalen i butiken om druvan är känd för att "lura" på det här sättet, det är en fråga de flesta i butiken gillar att få.
Ett annat knep: låt vinet stå framme och andas, eller häll upp det i en karaff, om du anar att det är ett lättlurat vin. Höga tanniner mjuknar något av kontakt med syre, vilket gör att både Nebbiolo och äldre Sangiovese ofta smakar rundare efter tjugo till trettio minuter i glaset.

Så använder du det här

Nästa gång du väljer rödvin utifrån hur det ser ut i glaset, kom ihåg att ljus färg bara är en ledtråd om skaltjocklek och kontakttid, inte ett löfte om hur vinet känns i munnen. Druvor som Nebbiolo, och i mindre utsträckning Sangiovese, är kända för att ge mer strävhet än färgen antyder. Vill du vara säker: fråga efter druvan istället för att lita på färgen.


Dela detta inlägg
Kommentarer

Var först med Vid Glaset

Guider, artiklar och insikter – för dig som vill förstå vad du dricker och välja bättre vin.

Prenumererar...
You've been subscribed!
Något gick fel
Leth att bli förälskad i
Valentin Puschacher & Franz Leth

Leth att bli förälskad i

Vi fick möjligheten att testa österrikiska Leths viner under en lunch, och som bordssällskap fick vi Franz Leth själv, mannen bakom de för oss svenskar så välbekanta vinerna. "Ni svenskar älskar mina viner så pass mycket att Sverige är vår största exportmarknad". Så inledde Franz samtalet, samtidigt som flera av hans vita viner hälldes upp i våra glas. Och ja, etiketterna känns igen från Systembolagets hyllor, det här är viner som vi druckit förut och inte är obekanta med. Vi är väldigt förtju


Av Joakim & Mattias

Fem ansikten av Riesling – vi träffade Nik Weis från Mosel
Nik Weis. Foto: vidglaset.se

Fem ansikten av Riesling – vi träffade Nik Weis från Mosel

Nyligen fick vi möjlighet att träffa Nik Weis, som äger och driver vinvarumärket som bär hans namn. I tyska Mosel gör Nik företrädesvis vita viner på druvan Riesling, med tydlig karaktär av sitt ursprung och odlingsplats. Nik Weis är tredje generationens vinodlare, och han avslöjade för oss att den fjärde generationen så smått gör sig redo att föra företaget vidare. Detta, i kombination med Nik Weis vurm för hållbart vingårdsarbete, fick våra hjärtan att klappa lite extra för dessa utsökta viner


Av Mattias & Joakim